23 november

Att jag inte skulle vara rolig och glad fören efter v. 50 var fel. Så fel. Jag antar att jag inte kan hålla mig från det. Det bara kommer. Jag kände att varför ska jag gå runt och vara deppig och tråkig för att skolan fuckar upp mig? Jag har tänkt om nu. Den är inget hot för mig. Den ska inte förändra mig, den ska inte ta bort min gnista och mina underbara skämt som kommer några gånger i veckan.

Som igår när Rebecca och Erika kom fram till mig:

Dom: Vet du Agnes, vi har gjort "dagens gärning" idag. Vi såg en tjej som stod och grät tvärs över gatan så sprang vi fram till henne och frågade vad det var. Då berätta hon att hon hade nyss fått reda på att hennes bästa kompis hade legat med hennes pojkvän. Så då stod vi och trösta henne och gav henne vårt nummer så sa vi att hon skulle ringa om det var något.

Jag: Haha fan va kul det skulle vara om ni gav henne det där dissnumret!!!!

Dissnumret: När man ringer det numret säger en röst ungefär "Den som har gett dig det här numret har dissat dig. Du har blivit dissad, den här låten är till dig" så spelas Akon - Lonely.