jag ringer till hanna.. och jag gråter och gråter. hanna börjar plötsligt prata med bebisröst till mig. allt blir plötsligt så jävla patetiskt, jag bara gråter och hanna pratar med bebisröst. det var som ett samtal mellan två bebisar. tillslut blev samtalet bara så jävla kul på något sätt. "vafan snackar du bebisspråk för?" utbrister jag och skrattgråter, hon svarar: "meeen jag vijj tjööösta dejjj".
nu är jag är glad och fnissig igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar